Insekt som reflekterar ljus i mörkret
Men somliga lever där det ständigt är mörkt. Andra är mest vakna på natten. Då är det bra att kunna ta tillvara på det lilla ljus som finns, eller rentutav kunna lysa själv. Vi spanar in lysmaskar, mareld, drakguld och trollved. Många nattlevande djur har inbyggda reflexer längst bak i ögonen.
De gör att ljuset studsar och passerar syncellerna på näthinnan en gång till. På så sätt förstärker de det lilla ljus som finns. Det är de inbyggda reflexerna som gör att det lyser så starkt från ögonen på katter, rävar och ugglor när de träffas av ljus på natten. I den största av alla jordens livsmiljöer — djuphavet — är det alltid mörkt. Där finns mängder av maneter, fiskar och andra djur som kan bilda eget ljus.
Det dödliga ljuset
Ljuset skapas genom en kemisk reaktion inne i kroppen och hjälper djuren att hitta varandra, leta efter byten eller förvirra rovdjur. En del räkor och bläckfiskar kan spy ut moln av lysande partiklar rakt i ansiktet på sina fiender. Medan de bländas av ljuset, smiter räkan eller bläckfisken snabbt därifrån. Många havsdjur är också svagt självlysande på buken.
Då syns de inte för rovdjur som spanar uppåt efter mörka silhuetter. I grottor och andra mörka håligheter här och var i Sverige växer en lysande mossa. Lysmossan, som också kallas drakguld eller trollguld, gör inget eget ljus. Men den har runda, genomskinliga specialceller, som ser ut ungefär som små vindruvor. De fokuserar och reflekterar det ljus som når in i grottan, och får mossan att glimma som guld.
Varför söker sig nattflygande insekter till ljuset? Det är det ingen som säkert vet. Men man tror att insekterna alltid flyger i en viss vinkel mot ljusstrålarna från månen. Eftersom månen ligger så långt bort blir strålarna därifrån nästan parallella, och det hjälper insekterna att flyga rakt. Men från en lampa sprids ljuset åt alla möjliga håll, och då fungerar inte insekternas mån-metod.
Istället flyger de i spiral in mot ljuset — fast de inte alls vill dit.
Hur ser djur i mörkret?
Om natten kan man hitta lysande ved ute i skogen. Ljuset kommer från en vanlig svamp — honungsskivling — som lever av att äta trä. Den tränger in i veden med sina svarta, hungriga myceltrådar. Ändarna på trådarna är vita, och det är de som är självlysande och förvandlar veden till trollved om natten. Ugglor använder både hörseln och synen när de jagar om natten. Deras jätteögon är inte runda, som våra, utan sitter fast som avlånga rör in i huvudet.
De kan inte rulla med dem för att se åt olika håll, utan måste vrida på hela huvudet.
Hur fungerar en reflex?
Och det kan de, mer än de flesta. Halsen innehåller dubbelt så många kotor som på en människa eller en giraff. Ibland ser vattnet vid Västkusten ut som ljusbrun sås. Då kan det vara värt att komma tillbaka på natten, för det är ett tecken på att det är fullt av mareldsdjur i vattnet. Mareldsdjur är egentligen inga djur, och inga växter heller.
De är dinoflagellater och är bara någon millimeter stora.
Fånga insekter med ljus
Men när de blir störda skickar de ut ljusblixtar, och tillsammans kan de få havet att lysa. Marelden är deras »tjuvlarm«, för att avslöja och skrämma bort rovdjur. På land är det ovanligt med självlysande djur. Men det finns till exempel lysmaskar, som använder sitt ljus till att flörta. De är inga maskar, utan skalbaggshonor, som inte har några vingar.