Hur påverkar buddhismen identitet
Buddhismen grundades av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit Buddha. Moral, koncentration och visdom är tre viktiga karaktärsdrag inom buddhismen. Buddhismen är en av de fem världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva.
Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv. Buddha levde för omkring 2 år sedan i Indien. Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen. Buddhismen räknas som den fjärde största världsreligionen näst efter kristendomen, islam och hinduismen.
Språk, identitet och makt
Buddhismen har omkring miljoner anhängare varav de flesta finns i Sydostasien [ The World Factbook ]. Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande se nedan. Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär.
Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har därför mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet. Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion.
Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya. Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Hur påverkar buddhismen identitet i till exempel ThailandBurmaSri LankaKinaJapan och Sydkorea.
Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på talet f. Beteckningen buddha betyder "den som vaknat upp" fick han först så småningom. Siddharta växte upp i ekonomiskt överflöd i en trygg tillvaro innanför palatsets murar där han senare gifte sig och fick en son.
Buddhism – Wikipedia
Siddharta insåg efter ett tag att lyxen inte gav honom någon tillfredsställelse. Han hade tröttnat på nöjen och andra gagnlösa förlustelser och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen. Han studerade hinduiska skrifter under berömda guruer vishetslärare och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen.
Av andra guruer fick han veta att askes är själens seger över kroppen som leder till högre insikt. Men varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om tillvarons innersta mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt. Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet.
I ett meditativt tillstånd under ett fikusträd blev han till slut en buddha - en upplyst - och nådde fram till nirvana, d. Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde hur påverkar buddhismen identitet så sätt sin berömmelse. Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.
Judendom och identitet: Religion - SO-rummet
Buddha lärde ut att människans liv är ett enda "lidande" eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer ett slags konstant tillstånd av disharmoni. Människan känner frid först när hur påverkar buddhismen identitet begär och önskningar försvunnit.
Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp samsara. Bakom detta ligger tron på karma - summan av människans goda och dåliga gärningar - som avgör hur man återföds. Många begär ger dålig karma. Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att vägen till upplysning och utslocknande av alla begär stod att finna mellan överflödets och asketismens ytterligheter.
Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse nirvana. Den rätta vägen till upplysning är enligt Buddha en gyllene medelväg som bygger på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation. Förutom de fyra ädla sanningarna om lidandet bör fyra grundläggande dygder känneteckna en buddhists liv, nämligen: kärleksfull vänlighet, medlidande, medglädje och fördomsfri sinnlig balans.
Metoderna i den åttafaldiga vägen och de fyra dygderna se ovan kan liknas vid den kristna Bibelns budord.