Livstidsdomda i sverige
En kvinnoanstalt eller kvinnofängelse är ett fängelse för kvinnor. Totalt är de flesta fängslade människor män, bland annat i Sverige. Även om den kvinnliga andelen fångar som utgörs är en minoritet, växer den dubbelt så snabbt som den manliga. Tidigare hade de flesta häktade kvinnorna ett långt narkotikamissbruk bakom sig och dömdes oftast för smuggling eller försäljning av narkotika.
Anledningen till ökningen av kvinnliga intagna är att gängkriminaliteten ökat, samtidigt som straffen skärpts vilket gjort att kvinnoanstalterna blivit överbefolkade.
Livstid i fängelse - en komparativ rättsstudie mellan svensk och dansk rätt
Det satt omkring kvinnor döma till fängelse i Sverige, varav 11 var dömda till livstid. I förhållande till andelen fängslade män var antalet intagna kvinnor mycket färre, vilket gör att andra "livstidsdomda i sverige" uppstår. Livstidsdomda i sverige med olika personligheter och olika brottstyper tvingas befinna sig på samma avdelning. Problemet uppstår inte på männens anstalter eftersom männen är fler och därför har möjlighet till bättre placeringar.
Tillgreppsbrott var under samma tidsperiod det näst vanligaste huvudbrottet bland kvinnor vid påbörjad fängelseverkställigheter och skyddstillsyn. I det totala inflödet för verkställigheterna var istället våldsbrott det näst vanligaste huvudbrottet. Fängelsestraffet infördes i Sverige under talet som ett alternativ till det tidigare kroppsstraffet. Eftersom det var olagligt att vara både boendelös och arbetslös kunde en sådan person bli anklagad för lösdriveri.
Som lösning på detta skapade staten i Stockholm arbetsinrättningarvilket var en typ av fängelse där lösdrivaren kunde bo och arbeta. De kvinnliga intagna bodde i ett spinnhus och tillbringade dagarna med att spinna garn. År flyttade dessa kvinnor till kvinnofängelset på Norrmalm. Generellt sett befolkades anstalterna under talet med kvinnor från samhällets lägre klasser, där deras bakgrund oftast var präglad av lidande och fattigdom.
De pågående ekonomiska svårigheterna gjorde att de flesta brotten var stöldbrott. Fängelsestraff gavs för kvinnorna om de skulle straffas i två år eller mer. För fängelsestraff fanns under talet tre fängelser upprättade speciellt för kvinnor — i Göteborg, Norrköping samt på Norrmalm i Stockholm.
Längre tidsbegränsade straff
Fängelserna hade tidigare fungerat som en förvaringsplats för de människor som begått brott, där de genomgick en granskning innan det riktiga straffet i form av skam - kropps- och dödsstraff verkställdes. De vanligaste brotten bland kvinnorna under talet var barnamordfosterfördrivningäktenskapsbrott och hor. Kvinnornas brottsliga andel steg till en femtedel av de samtliga brotten, men senare kom de att sänkas i samband med avkriminaliseringen av äktenskapsbrott, hor och med nya, mer liberala abortlagar minskades även fosterfördrivningsbrotten.
Historiskt sett har andelen brott utförda av kvinnor alltid varit lägre än de utförda av män. Det moderna fängelsets födelse anses vara kring sekelskiftet Under perioden växte två nya amerikanska fängelsetyper fram — Philadelphiasystemet och auburnsystemet — vilka spreds över världen. Auburnsystemt var ett verkställande av straff från talet livstidsdomda i sverige i Sverige upphörde i slutet av talet, eftersom systemet ansågs alltför inhumant.
Fångarna arbetade under dagarna i tystnad och sov i enskildhet i sina celler under natten. Istället för fönster fanns galleröppningar i dörren och i fönstret mot korridoren utanför. I dessa fängelser blandades både män och kvinnor, eftersom fångarna alltid skulle hållas isolerade från varandra och befinna sig i cellerna största delen av dagen. "Livstidsdomda i sverige" cellen skulle fången endast befinna sig under sin dagliga promenad.
Under promenaden fick den häktade gå runt i en triangelformad gård i sin ensamhet. På väg till gården var den häktade tvungen att bära en mask för att inte bli igenkänd av andra fångar. Trots isoleringen hade fångarna ofta en kommunikation genom insmugglade meddelanden och knackningar.
Unik databas: De sitter inlåsta på livstid i Sverige
Vid kronohäkten och länsfängelser inriktade på fångar med kortare straff, mindre än 2 år, satt både män och kvinnor isolerade. På centralfängelset isolerades däremot endast männen under de första åren för att senare kunna vistas gemensamt med andra fångar. På kvinnofängelserna förekom dock inte isolering, eftersom motsvarande fängelser för kvinnor inte hade några celler överhuvudtaget.
Cellsystemet kom att tillämpas senare för kvinnofängelserna än vad det gjorde i anstalterna för män. På Norrmalms kvinnofängelse sov fångarna under talet i en sovsal istället för i isolerade ensamceller. I salarna var det förbjudet för de intagna kvinnorna att prata med varandra.
Talförbudet kringicks dock ofta med hjälp av tecken. Arbetsdagarna för de kvinnliga fångarna bestod av stickningspinning och sömnad. År utförde Sveriges kriminalvårdsstyrelse en undersökning om kvinnor i fängelse.