Vad hände 17 juni 653
Fredsförhandlingar i Münster.
Westfaliska freden har fått sitt namn efter regionen Westfalen där städerna Osnabrück och Münster låg i vilka fredsförhandlingarna ägde rum. Den westfaliska fredensom de olika fördragen kallas, markerade att Sverige tillhörde de stormakter som avgjorde den europeiska jämvikten och som formellt ända till garanterade freden. Då hade emellertid den svenska stormaktsstatusen flagnat rejält genom förlusten av Finland När freden slöts var Sverige ännu en expansiv stormakt och undertecknandet firades med pompa och ståt.
Det verkliga firandet ägde rum först den 8 december på drottning Kristinas födelsedag då tacksägelsegudstjänster hölls i hela landet. Det sköts salut och i Stockholm bjöds befolkningen på kostsamma fyrverkerier. Som kronan på verket uruppfördes hovbaletten Fredsavel på slottet Tre kronor nedbrunnet där den fredsstiftande gudinnan Minerva syftande på drottning Kristina hade huvudrollen.
Fredsgatan i centrala Stockholm fick också sitt nuvarande namn som en följd av firandet.
Historiska årtal
Trettioåriga kriget som med några penndrag avslutades i de båda städerna Osnabrück och Münster innefattade egentligen flera krig. De katolska makterna Frankrike och Spanien började ett krig som avbröts men återupptogs Protestantiska Holland försökte frigöra sig från katolska Spanien flera gånger, senast med kriget från Frankrike stred mot den habsburgske kejsaren huvudbas i Österrike men med inflytande i tyska katolska områden och en rad andra länder.
Sverige, slutligen, befann sig tillsammans med protestantiska Brandenburg, Sachsen, Hessen och andra tyska furstendömen i krig mot kejsaren. Med katolska Frankrike som Sveriges främste bundsförvant framstår det tydligt att kriget inte bara rörde sig om religion. Två grundläggande processer i dåtidens Europa kan snarare sägas ha legat bakom den segdragna konflikten, eller konflikterna.
Nationalstater med mer enhetlig civil och militär byråkrati samt krav på effektivare beskattning började att formas. Samtidigt var kyrkan utsatt för hårt inre tryck. Luthers och Calvins reformrörelser på talet hade dels skapat protestantiska stater, dels inre religionsmotsättningar i länder som Frankrike förföljelse av landets protestanter, hugenotterna och England de antikatolska och antirojalistiska puritanerna.
Den habsburgske kejsarens anspråk på att representera en universell ordning och ett katolskt centralstyrt Tyskland krockade både med protestanternas strävanden och med en framväxande nordeuropeisk stormakt kring Östersjön som Sverige successivt hade blivit sedan talets senare del. I december slöts en överenskommelse om att förhandlingar skulle inledas i Osnabrück respektive Münster i Westfalen.
Städerna och resvägarna dit förklarades som neutralt territorium. Detta innebar inte att striderna upphörde, snarare tvärtom. Båda sidor försökte att genom militära segrar förbättra förhandlingsläget. Inte minst den svenska offensiven i Böhmen frånhotet mot Wien och stormningen av Prag under förhandlingarnas slutskede påvisade den kejserliga sidans underläge.
Kejsaren Ferdinand III blev alltmer fredsbenägen. Som säte för en fredskonferens hade Osnabrück sina svagheter. Rådhuset saknade tak fram till Hygienen i den krigshärjade staden — intagen av svenskarna — var bristfällig. Något tryckeri som kunde förmedla konferensens beslut fanns inte heller. Svenskarna vad hände 17 juni 653 in i norra sidan av kvarteren runt Grosse Domsfreiheit.
Nu levde staden upp.
Historiska årtal
Priserna höjdes genom den ökade efterfrågan som diplomaterna med sitt följe av sekreterare, jurister, betjänter och ibland även familjer åstadkom. Sammanlagt i de båda städerna uppgick denna grupp till 10 personer, varav kring förhandlare. Öl hämtades från Minden, Hamburg och Bremen för att släcka diplomaternas och de andras törst. En viktig aktör på den svenska sidan var Johan Adler Salviusen ofrälse född yrkesdiplomat som vid denna tid var Sveriges resident i Hamburg.
Under många år hade Salvius haft ansvaret för krigsfinansiering och underrättelsetjänst. Särskilt för de diplomatiska förhandlingarna med alliansbrodern Frankrike hade Salvius personliga anseende och kontaktnät stor betydelse. Han hade uppenbarligen Kristinas öron. År blev han friherre.
What Happened on June 17, 653 AD - On This Day
Münster levde också upp under den långa förhandlingsperioden. Otaliga festligheter ordnades, inte bara av nöjeslystnad utan också för att möjliggöra informella kontakter mellan de olika parterna. Även om Sveriges förhandlingar ägde rum i Osnabrück bevakades utvecklingen i Münster av residenten Schering Rosenhane. Han förde ett stort hushåll med till exempel en butler, två sekreterare och en tysk präst.
I sitt hus mottog Rosenhane regelbundet Oxenstierna och Salvius för rådslag.